När någon dör påverkas inte bara känslolivet utan också ekonomin för de efterlevande. Många oroar sig för hur de ska klara sig, särskilt om den avlidne stod för en stor del av hushållets inkomster. Här förklarar vi vilka ersättningar och stöd som finns och hur du ansöker om dem.
Efterlevandepension är en ersättning som kan betalas ut till make, maka, sambo och barn. Den består av tre delar:
Du ansöker om efterlevandepension via Pensionsmyndigheten.
Utöver efterlevandepension kan du ha rätt till andra ekonomiska ersättningar, till exempel:
Kontakta arbetsgivare, banker och försäkringsbolag för att ta reda på vad som gäller i just ditt fall.
Om dödsboet saknar tillgångar och det inte finns pengar till begravningen kan du ansöka om ekonomiskt bistånd från kommunens socialtjänst. Stödet är behovsprövat och gäller bara om det inte finns andra möjligheter att betala.
Hur länge får man efterlevandepension?
Omställningspension betalas normalt ut i 12 månader. Har du barn under 18 år kan den förlängas.
Måste sambor bo tillsammans för att få efterlevandepension?
Ja, för att sambor ska ha rätt till omställningspension krävs att ni bott tillsammans och haft gemensamma barn eller varit tidigare gifta.
Kan man få hjälp med begravningskostnader?
Ja, om dödsboet saknar tillgångar kan kommunen hjälpa till genom ekonomiskt bistånd.
Efterlevandepension är ett viktigt ekonomiskt stöd till make, sambo eller barn när en anhörig dör. Utöver det kan livförsäkringar, tjänstepensioner och fackliga försäkringar ge ersättning. Om dödsboet saknar tillgångar finns även möjlighet att ansöka om bistånd från kommunen.
Med Fride får du hjälp att hitta rätt stöd för din situation – från pensionsmyndigheten till försäkringsbolag och socialtjänst. Ta hjälp av Frides AI för att få konkreta svar på vad som gäller i din situation.
