Bouppteckning — så går det till
När en person går bort måste en bouppteckning göras. Det är både ett juridiskt krav och ett praktiskt verktyg för att skapa ordning i dödsboet.
- Måste genomföras inom tre månader efter dödsfallet
- Förrättas i närvaro av dödsbodelägarna
- Skickas till Skatteverket senast en månad efter förrättningen
Steg för steg
Kartläggning av dödsboet
Samla information om den avlidnes tillgångar och skulder.
Fullmakt från dödsbodelägare
Om ni är flera arvingar behöver ni komma överens om vem som leder arbetet.
Insamling av information
Hämta kontoutdrag, värderingsintyg och skulddokument från banker och myndigheter.
Sammanställning av dokument
Upprätta det juridiska bouppteckningsdokumentet.
Granskning och underskrift
Två förrättningspersoner som inte är dödsbodelägare granskar och undertecknar.
Inlämning till Skatteverket
Skicka in bouppteckningen senast en månad efter förrättningen.
Behöver du hjälp?
Vi erbjuder kostnadsfri rådgivning om bouppteckning.
Vanliga frågor
En bouppteckning är ett juridiskt dokument som förtecknar en persons tillgångar (tillexempel fastigheter, bankkonton och fordon) och skulder vid dödstillfället. Det är ett lagstadgat krav i Sverige.
En boutredningsman utses av tingsrätten för att utreda och avveckla ett dödsbo när delägarna inte kan enas. En skiftesman hjälper till att fördela arvet om delägarna inte kommer överens om arvskiftet.
Om bouppteckningen inte görs i tid kan Skatteverket förelägga dödsboet att genomföra den, ibland med vite. Det kan även orsaka problem vid arvskiftet och gentemot fordringsägare.
Kostnaden varierar. Gör ni bouppteckningen själva kostar det ingenting utöver tid och eventuella värderingskostnader. Anlitar ni hjälp kan det kosta från några tusenlappar upp till tiotusentals kronor beroende på dödsboets komplexitet.
Ja, det är möjligt att göra bouppteckningen själv om dödsboet är enkelt. Vid mer komplicerade dödsbon med fastigheter, företag eller tvister rekommenderas professionell hjälp.