Många gifta par utan barn tror att allt går till den som lever längst, och sedan vidare till den personens familj. Den första delen stämmer. Den andra gör det sällan.
När ni båda har gått bort delas arvet oftast mellan båda era familjer. Det kan betyda att dina svärföräldrar eller din partners syskon ärver en stor del av ert hem.
Steg 1: Den som lever längst ärver allt
Om din make eller maka går bort och ni inte har barn ärver du allt. Men du ärver med så kallad fri förfoganderätt. Du får använda, sälja och leva på egendomen som du vill. Du får däremot inte testamentera bort din partners del.
Steg 2: När ni båda har gått bort
När den andra också går bort sker ett efterarv. Då får den först avlidnes familj sin andel. Efterarv går till:
- föräldrar
- syskon, eller deras barn om syskonet har gått bort
Mor- och farföräldrar, kusiner och andra släktingar får inget efterarv.
Exempel: Anna och Erik är gifta och har inga barn. De äger en bostad och sparpengar på sammanlagt 4 miljoner kronor. Erik går bort först. Anna ärver allt och bor kvar.
När Anna går bort tio år senare får Eriks bror hälften av det som finns kvar. Annas syster får den andra hälften. Om Anna hade velat ge allt till sin syster eller till en välgörenhetsorganisation, går det inte med den hälft som går till Eriks familj.
Det är förenklat. Innan arvet fördelas görs först en bodelning, och det kan påverka hur stora andelarna blir.
Varför det blir fel för många
Efterarvet är inte orimligt. Det finns för att din partners familj inte ska bli helt utan. Men det kan ske långt senare, när relationen till din partners familj ser helt annorlunda ut. Det kan också betyda att hemmet måste säljas för att arvingarna ska få sina delar.
Ni kan bestämma själva
Med ett testamente kan ni välja det som passar er. Vanliga val är:
- Full äganderätt till den som lever längst. Då blir det inget efterarv. Den som lever längst äger allt och bestämmer själv vem som ska ärva sedan.
- Egen bestämmelse om vem som får vad. Till exempel att ett syskonbarn, en vän eller en organisation ska ärva.
Syskon och föräldrar har ingen laglott. Det är bara barn som har det. Det betyder att ni som gifta utan barn fritt kan bestämma över hela arvet.
Läs mer om laglott →
De flesta par skriver ett testamente var, eller ett gemensamt inbördes testamente.
Och om ni är sambor?
Då är det ännu viktigare. Sambor ärver inte varandra alls utan testamente. Allt går direkt till föräldrar eller syskon.
Läs mer: Bli framtidsklar som sambo →
Bestäm själva vem som ärver er – skapa testamente på 10 minuter →
Vanliga frågor
Vad händer om ingen av oss har någon familj kvar?
Finns inga efterarvingar ärver den som lever längst allt med full äganderätt. Finns det inte heller några arvingar efter den personen går arvet till Allmänna arvsfonden.
Kan min partners syskon kräva sitt arv direkt?
Nej. Efterarvet betalas ut först när ni båda har gått bort.
Behöver vi även ett äktenskapsförord?
Det beror på vad ni äger och hur ni vill ha det vid en skilsmässa. Testamentet styr arvet, äktenskapsförordet styr bodelningen - läs mer här.