När en bouppteckning är registrerad hos Skatteverket är nästa steg ofta att göra ett arvsskifte. Ett arvsskifte innebär att arvet efter den avlidne delas upp mellan dödsbodelägarna. Det kan kännas både juridiskt och känslomässigt krävande, särskilt om flera personer är inblandade. Här går vi igenom hur processen fungerar, vilka steg som ingår och vad du behöver tänka på.
Det är vanligtvis dödsbodelägarna själva som ansvarar för att upprätta arvskifteshandlingen. Dödsbodelägare är de personer som enligt lag eller testamente har rätt till arv. De måste komma överens om hur tillgångarna ska fördelas – och dokumentera detta i en skriftlig handling.
Börja med att få en tydlig bild av dödsboet. Det innebär att samla information om:
Arvskifteshandlingen är ett skriftligt avtal där dödsbodelägarna bestämmer hur arvet ska delas upp. Den ska innehålla:
Alla dödsbodelägare måste skriva under arvskifteshandlingen. Det är ett krav för att den ska vara giltig och visa att alla är överens.
När arvskifteshandlingen är klar används den för att genomföra överföringar, till exempel:
När allt är fördelat och skulderna betalade kan dödsboet avslutas. Det innebär att arvet formellt har gått över till arvingarna.
Ett arvsskifte kan ibland bli komplicerat – till exempel om arvingarna inte är överens, om det finns stora tillgångar eller om ett testamente tolkas olika. I sådana fall kan det vara klokt att ta hjälp av en jurist för att undvika framtida konflikter.
Ett arvsskifte är processen där arvet fördelas mellan dödsbodelägarna efter att bouppteckningen är registrerad. Det sker genom att man upprättar en arvskifteshandling som alla dödsbodelägare skriver under. Därefter används handlingen för att överföra tillgångarna och avsluta dödsboet.
Att vara väl förberedd gör processen enklare – och om det känns svårt finns alltid möjlighet att ta hjälp. Om du har fler frågor eller behöver mer hjälp, använd Frides AI för ytterligare stöd.
