Efter ett dödsfall uppstår ofta frågor om bouppteckning. Är det alltid ett krav? Hur går processen till? Och vad behöver man tänka på för att göra rätt? Här förklarar vi vad lagen säger, när en bouppteckning krävs och hur du kan gå till väga.
En bouppteckning är en juridisk sammanställning av den avlidnes:
Bouppteckningen fungerar som en inventering av dödsboet och är grunden för hur arvet senare ska fördelas.
Ja, i de flesta fall är en bouppteckning ett lagkrav. Den ska:
Om dödsboet saknar fast egendom och inte har några tillgångar utöver det som behövs för begravning och andra kostnader kan kommunen göra en dödsboanmälan istället. Det är ett enklare alternativ, men gäller bara i undantagsfall.
Ja, det är möjligt att göra en bouppteckning själv, men det är viktigt att allt blir korrekt. Felaktigheter kan leda till att Skatteverket inte godkänner handlingen. Många väljer därför att ta hjälp av jurist eller en digital tjänst.
Med Fride får du guidning steg för steg i processen – och just nu erbjuder vi även kostnadsfri hjälp med bouppteckning för ett begränsat antal dödsbon. Läs mer och ansök här.
I de flesta fall måste en bouppteckning göras inom tre månader efter dödsfallet. Endast i små dödsbon utan fast egendom kan en dödsboanmälan ersätta bouppteckningen. Processen innebär att dödsboets tillgångar, skulder och arvingar sammanställs och registreras hos Skatteverket.
Du kan göra bouppteckningen själv, men det är viktigt att allt blir korrekt. Fride guidar dig steg för steg så att du kan känna dig trygg i processen – även om du aldrig gjort det förut.
Just nu kan du även ansöka om gratis hjälp med din bouppteckning av våra grundare. Läs mer och ansök här.
