Vad är skillnaden mellan bouppteckning och dödsboanmälan?

Vid ett dödsfall behöver man reda ut den avlidnes tillgångar och skulder. Men krävs bouppteckning i alla fall? Här förklarar vi skillnaden mellan bouppteckning och dödsboanmälan – och när det enklare alternativet räcker.

När räcker en dödsboanmälan – och hur fungerar den?

När en person avlider måste dödsboets tillgångar och skulder kartläggas. I de flesta fall görs detta genom en bouppteckning, men i enklare fall kan en dödsboanmälan räcka. Här reder vi ut vad som gäller.

Bouppteckning – standardförfarandet

En bouppteckning är en juridisk handling som visar den avlidnes tillgångar, skulder och arvingar. Den ska upprättas inom fyra månader efter dödsfallet och skickas in till Skatteverket.

Bouppteckning krävs när:

  • Det finns tillgångar i dödsboet
  • Fast egendom (t.ex. villa, fritidshus) ingår
  • Socialtjänsten inte godkänner en dödsboanmälan

Den kan göras av arvingarna själva eller med hjälp av jurist. Det är vanligt att ta hjälp för att undvika formella fel.

Dödsboanmälan – enklare alternativ

Om den avlidne saknade tillgångar utöver det som behövs för begravningen kan en dödsboanmälan göras istället. Den upprättas av kommunens socialtjänst och ersätter då bouppteckningen.

Dödsboanmälan kan göras om:

  • Det saknas tillgångar i dödsboet (förutom t.ex. begravningshjälp eller mindre livförsäkring)
  • Det inte finns fast egendom eller tomträtt
  • Ingen redan har hanterat dödsboets egendom eller pengar

Socialtjänsten bedömer om förutsättningarna är uppfyllda.

Viktigt att tänka på

Hantera inte några pengar, egendomar eller kontakter med banken innan socialtjänsten har tagit ställning. Gör du det, kan bouppteckning bli obligatorisk även om det annars hade räckt med dödsboanmälan.

FRIDE hjälper dig ta reda på rätt väg

Är du osäker på vad som gäller i just ditt fall? Fråga gärna vår Fride AI Assistent, eller kontakta oss om du vill ha råd.

Läs fler artiklar

se alla