När någon dör uppstår ett dödsbo – en juridisk enhet som består av den avlidnes tillgångar och skulder. Men vem har egentligen ansvaret för att ta hand om dödsboet och vad innebär det i praktiken?
Det är dödsbodelägarna som tillsammans ansvarar för dödsboet. Dödsbodelägare är de personer som enligt lag eller testamente har rätt till arv. Det kan vara:
Dödsbodelägarna har gemensamt ansvar fram till att bouppteckning och arvsskifte är genomförda.
Som dödsbodelägare ska du tillsammans med övriga delägare:
Viktigt: Du får inte sälja egendom eller ta ut pengar från dödsboet innan bouppteckningen är registrerad hos Skatteverket.
Det är vanligt att en person utses till kontaktperson eller samordnare. Den personen kan sköta praktiska frågor, men alla dödsbodelägare måste informeras och vara överens om större beslut.
Om det finns risk för konflikt eller om delägarna inte kan enas, kan tingsrätten utse en boutredningsman som tar över ansvaret.
Kan en dödsbodelägare agera ensam?
Nej, alla delägare ska informeras och större beslut måste fattas gemensamt.
Vad händer om arvingarna inte kan komma överens?
Vid konflikt kan en boutredningsman utses av tingsrätten för att lösa situationen.
Måste jag som dödsbodelägare betala skulder med egna pengar?
Nej, skulder betalas endast med dödsboets tillgångar. Om pengarna inte räcker skrivs resterande skulder normalt av.
Det är dödsbodelägarna som gemensamt ansvarar för dödsboet efter ett dödsfall. De ska förvalta tillgångarna, betala räkningar och delta i bouppteckning och arvsskifte. Även om en person ofta utses till kontaktperson måste alla dödsbodelägare vara med i större beslut. Vid oenighet kan en boutredningsman utses.
