Vem ärver – och hur fördelas arvet?

Svensk arvsrätt styr vem som ärver när någon går bort. Här förklarar vi arvsordningen, laglotten och hur ett testamente kan påverka arvet.

När någon dör styrs arvet av svensk arvsrätt. Reglerna är tydliga i lagen, men kan vara svåra att förstå i praktiken – särskilt om det finns både barn, make eller maka, och ett testamente. Här går vi igenom vem som ärver i olika situationer och hur arvet fördelas.

Arvsordningen – vem ärver först?

Svensk lag delar upp arvsrätten i olika arvsklasser.

  1. Första arvsklassen – barn och barnbarn
  2. Barn (bröstarvingar) ärver i första hand. Om ett barn är avlidet träder barnbarn in och delar på arvet.
  3. Andra arvsklassen – föräldrar och syskon
  4. Om det inte finns barn ärver den avlidnes föräldrar. Är de också avlidna går arvet till syskon eller syskonbarn.
  5. Tredje arvsklassen – mor- och farföräldrar
  6. Om det inte finns någon i första eller andra arvsklassen går arvet till mor- och farföräldrar samt deras barn (mostrar, morbröder, fastrar, farbröder). Kusiner har dock ingen arvsrätt.

Makar och sambor

  • Är den avlidne gift, ärver den efterlevande maken allt före gemensamma barn.
  • Finns det särkullbarn (barn från tidigare relationer) har de rätt att få ut sitt arv direkt.
  • Sambor ärver inte automatiskt. För att en sambo ska ärva krävs ett testamente.

Vad betyder laglott?

Barn kan aldrig göras helt arvlösa. De har alltid rätt till laglotten, vilket är hälften av den arvslott de annars skulle ha fått.

Exempel: Om ett barn egentligen skulle ha ärvt 200 000 kr, har det alltid rätt att få minst 100 000 kr – även om det finns ett testamente som säger något annat.

Testamentets roll

Ett testamente kan påverka hur arvet fördelas, till exempel genom att styra vem som ska ärva viss egendom eller pengar. Men det kan aldrig helt ta bort bröstarvingars rätt till sin laglott. Därför måste testamentet alltid läsas tillsammans med bouppteckningen.

När görs arvskiftet?

Efter att bouppteckningen är registrerad hos Skatteverket görs ett arvskifte. Då delas arvet mellan arvingarna i en arvskifteshandling som alla dödsbodelägare måste vara överens om och skriva under.

Vanliga frågor om arv och arvsrätt

Ärver barnbarn om föräldern lever?

Nej, barnbarn ärver bara om föräldern (arvlåtarens barn) är avliden.

Ärver sambor varandra?

Nej, sambor ärver inte utan testamente.

Vad händer om det inte finns några arvingar?

Om det inte finns några arvingar i de tre arvsklasserna tillfaller arvet Allmänna arvsfonden.

Sammanfattning

Svensk arvsrätt bygger på arvsordningen där barn och barnbarn ärver först, följt av föräldrar, syskon och mor- och farföräldrar. Efterlevande make ärver före gemensamma barn, men särkullbarn har alltid rätt att få ut sitt arv direkt. Ett testamente kan styra arvet, men kan aldrig frånta barn deras laglott.

Läs fler artiklar

se alla