När någon dör styrs arvet av svensk arvsrätt. Reglerna är tydliga i lagen, men kan vara svåra att förstå i praktiken – särskilt om det finns både barn, make eller maka, och ett testamente. Här går vi igenom vem som ärver i olika situationer och hur arvet fördelas.
Svensk lag delar upp arvsrätten i olika arvsklasser.
Barn kan aldrig göras helt arvlösa. De har alltid rätt till laglotten, vilket är hälften av den arvslott de annars skulle ha fått.
Exempel: Om ett barn egentligen skulle ha ärvt 200 000 kr, har det alltid rätt att få minst 100 000 kr – även om det finns ett testamente som säger något annat.
Ett testamente kan påverka hur arvet fördelas, till exempel genom att styra vem som ska ärva viss egendom eller pengar. Men det kan aldrig helt ta bort bröstarvingars rätt till sin laglott. Därför måste testamentet alltid läsas tillsammans med bouppteckningen.
Efter att bouppteckningen är registrerad hos Skatteverket görs ett arvskifte. Då delas arvet mellan arvingarna i en arvskifteshandling som alla dödsbodelägare måste vara överens om och skriva under.
Ärver barnbarn om föräldern lever?
Nej, barnbarn ärver bara om föräldern (arvlåtarens barn) är avliden.
Ärver sambor varandra?
Nej, sambor ärver inte utan testamente.
Vad händer om det inte finns några arvingar?
Om det inte finns några arvingar i de tre arvsklasserna tillfaller arvet Allmänna arvsfonden.
Svensk arvsrätt bygger på arvsordningen där barn och barnbarn ärver först, följt av föräldrar, syskon och mor- och farföräldrar. Efterlevande make ärver före gemensamma barn, men särkullbarn har alltid rätt att få ut sitt arv direkt. Ett testamente kan styra arvet, men kan aldrig frånta barn deras laglott.